13

Det var evigheter sedan jag lyssnade på "Utan dina andetag" med Kent. Jag var en helt annan Kaos då, men jag kan den fortfarande utantill. Nästan vartenda spår på Kents album med B-spår representerar ett minne. Flest minnen representeras av:

1. "Utan dina andetag"
2. "En helt ny karriär"
3. "Verkligen"

Men "Chans", "Quiet Heart" och "747", "Celsius". Åh, "Celsius"! På något sätt känns Kent som en gymnasiekompis som jag har slutat umgås med, vuxit ifrån, och som jag inte riktigt vet om jag gillar för att jag har gillat den eller för att den fortfarande är trevlig och intressant.